Tag: likestilling

De siste 40 årene har Norge, Sverige og andre europeiske land opplevd en massiv innvandring fra andre kulturer. Nå er det på et punkt der vi daglig kan lese om nye alvorlige voldsepisoder. For noen uker siden var det massive opptøyer i Sverige pga Rasmus Paludan og hans koranbrenning. Politiet hadde ikke kontroll. Politikere og massemedier velger fortsatt konsekvent å se en annen vei.

Man må rett og slett informere seg, passe på seg selv, tilpasse seg, posisjonere seg. Å forstå situasjonen er punkt en.

Introduksjon til klanen

Mange er klar over at innvandrere får flere barn enn nordmenn. Det man ikke er like klar over er at de fleste ikkevestlige innvandrere i Norge idag har et mye større familienettverk, også i Norge, enn nordmenn. I tillegg til at hver kjernefamilie får flere barn holder familiene tettere kontakt med hverandre, både vertikalt (generasjoner) og horisontalt (fettere, kusiner, tremenninger osv). Ofte giftes de innbyrdes i arrangerte ekteskap nettopp med tanke på å holde klanen samlet og dermed stor. Familietreet er altså større og med større grad av kontakt mellom personene. Dette kalles en klan. Mange innvandrere i Norge har klaner på flere hunder personer bare her i landet. Legger man seg ut med en person i klanen, legger man seg samtidig ut med hele klanen. Jeg har vært klar over dette lenge, i over 10 år. Begrepet overfallsvoldteket hørte jeg første gang i år 2000.

100 kameler for drap

I løpet av to dager i mars ble det fra Norge via Spleis samlet inn 100 kameler for å få frigitt en norsksomalier dømt for mord i sitt opphavsland. Beløpet ble omregnet til penger, 700.000 kroner, og utbetalt til lokale høvdinger. Slik gjør man det i klankulturen. Morderens klan betaler 100 kameler til offerets klan. Betalingen for en kvinne er halvparten. Så er saken avgjort, og man slipper ytterligere blodhevn. KR og ML.

Utrop 22. mars 2022. I løpet av to døgn har familien til dødsdømte Saad Jirde Hayd samlet inn over 700 000 kroner for å betale erstatningssummen som kreves for å løslate familiefaren. Sønnen Mustafa Hayd sier at faren var på ferie i Somaliland da han havnet i en slåsskamp med en annen mann som forsøkte å stjele pengene hans. Under slåsskampen brukte faren en forsvarsspray fra Clas Ohlson i Norge. Dagen etter ble han vekket av politiet som pågrep ham og fortalte at den andre mannen nå var død. Farens norske advokat, Farid Bouras fra advokatfirmaet Elden, har flere ganger reist til Somaliland for å forhandle med de lokale høvdingene. Nå har de blitt enige. Avtalen er å overlevere 100 kameler. Dette koster 70.000 dollar.

Klanstrukturen i Norge og Sverige

Klanstrukturen er det eneste systemet eksisterer og «virker» i Somalia. Et land som 43.000 personer i Norge har sitt opphav i. Noe som gjør dem til den største ikkevestlige innvandrergruppen i landet. Det kan derfor være grunn til å sette seg inn et system som har de fleste funksjonene til et moderne samfunn, bare med helt motsatt logikk. Ingen norske journalister eller forskere interesserer seg for fenomenet. Vi må være glade for at en og annen pensjonist har tid, ork og vett til å gjøre jobben. Nedenfor følger en informativ oppdatering med sitater fra den svenske klan-eksperten Per Brinkemo. Han skriver om klanens videreførelse i nye land, med ny teknologi. Jeg kjøpte akkurat Brinkemos bok for rundt 100 kroner inkludert frakt på AdLibris.

«Klanen är påtagligt närvarande också i exil. Den behövs inte längre för den fysiska överlevnaden, men banden till klanmedlemmar upplöses inte bara för att man byter land. Tekniska landvinningar har fått världen att krympa. När somalierna anlände till Sverige i slutet av 1980-talet hade TV-parabolerna börjat sättas upp. I dag kan man stå i daglig kontakt med släktingar via telefonsamtal, mejl, textmeddelanden och Skype. Att överföra pengar går lätt. Billiga flygresor gör att man ibland till och med kan träffa sin familj från ursprungslandet. Det är en märklig paradox att modern teknik konserverar traditionella strukturer. Så gott som varje somalier i exil skickar varje månad pengar till släktingar i hemlandet, oavsett om man själv har arbete eller lever på försörjningsstöd. När bröllop äger rum samlas det in pengar; när begravningar äger rum samlas det in pengar; när blodspengar ska betalas samlas det in pengar. Solidariteten är närmast absolut och skapar ett tryck att leva inte för sig själv utan för sina släktingar.»

Somalia, somaliske klaner og klanskulturen. Jeg har lenge påpekt at store deler av kloden er dominert av samfunn basert på klansorganisering. Samt framført påstanden om at med islam som ideologi får man en klanskultur på steroider. Videre at slik forståelse er noe som har gått under radaren til hovedretningene i vestlig samfunnsvitenskap og historieforskning. ML.

Men også jeg har begått noen unnlatelsessynder i sakens anledning: Bortsett fra Afghanistan har jeg ikke offentliggjort lengre redegjørelser for samfunn der klansorganiseringa dominerer, bare noen korte notiser og en del materiale om hvordan det er i ferd med å gå med muslimske migranter i diverse diasporaland, fremst Sverige og Norge. Tilgi meg – jeg har bare ikke tid til å skrive om alt. Her skal jeg forsøke å råde bot på noe, med å bringe en lengre redegjørelse for forholdene i Somalia.

Da Afrikas stater ble selvstendige, var det de som antok at somalierne hadde gode muligheter for å danne en nasjonalstat og få en stabil statsdannelse, da landet var (og er) nokså etnisk enhetlig. 85% av befolkningen er somaliere. Denne homogeniteten er dog misvisende. Til tross for felles språk og religion, er den etnisk enhetlige delen delt inn i mer enn 500 klaner og underklaner. Og det er det som er avgjørende: Somalia er et klansland.

Men først: Landet har snart 17 millioner innbyggere. Befolkninga vokser med en vekstrate på 1,75 % per år. Det fødes 6,1 barn per kvinne, etter Niger den høyeste fødselsraten i verden. For å sikre klansstrukturens ‘lim’ – at fedre er sikre på at konenes barn også er deres sønner – praktiseres kvinnelig kjønnslemlestelse i Somalia: 98% av landet kvinner er kjønnslemlestet, i tråd med vanlig praksis innafor de muslimske land som er dominert av shariaretningen al-shafii. Analfabetismen er fortsatt høy, de fikk ikke skriftspråk før i 1972. Landet urbaniseres nå raskt, og rundt 47% av befolkningen bor i byer.

Kjønnslemlestelse

islamic-relief dot org. Women in Somalia warn against the dangers of female genital mutilation/cutting. Zeynab was subjected to FGM/C – which is the total or partial removal of the external female genitalia, or other injury to female genitalia for non-medical reasons. The practice is deeply rooted in Somali culture and 98% of Somali women have undergone it. The ritual is usually performed by a local woman, with the use of knives, scissors or razor blades to remove parts of the genitals, while female relatives hold the girl down. FGM/C is divided into four subcategories, depending on the severity of the procedure. The most severe form is the total removal of the clitoris, the labia minora and the intersection of the labia majora. The sides of the labia majora are sewn together, leaving only a small hole for urine and menstrual blood to pass through.

“My family married me off when I was 13 years old, after they circumcised me. I was told that I now was a woman, and that I finally stepped into womanhood. But no one told me that if you have had female genital mutilation, you cannot walk for 3 or 4 days after having had sex for the first time,” Zeynab says. Many do not understand the harms caused to the health and well-being of girls and women. While the FGM/C itself takes less than half an hour, the consequences last a lifetime. Afterwards girls may develop infections or excessive bleeding, and face problems with childbirth, urination and menstruation. “I was one of those women, I had to give birth by caesarean section, as I could not deliver normally due to the genital mutilation,” explains Zeynab. “When I had my first three daughters, they all went through the same experience as me. I remember them saying, ‘Mom, why are you doing this to me? Why are you hurting me?’ But I didn’t know better. My mother did it to me. My grandmother did it to her, it was a rite of passage. All the women in my family and others in our community went through the same thing.” Beliefs relating to maintaining and preserving the family’s honour fuel FGM/C. The older generations of women, who often make decisions about FGM/C, see it as a fundamental part of female identity and as a social obligation. Many boys and men expect to marry a girl who has been circumcised. And girls fear social exclusion and lack of marriage prospects if they do not undergo FGM/C. “Women don’t do it because they hate their daughters. They do it to please men.”

Bantuene

De etniske somalierne har historisk bebodd den nordlige delen av landet. De har tradisjonelt vært organisert i nomadiske klaner, løse imperier, sultanater og bystater. Ikkesomaliske etniske minoritetsgrupper utgjør resten av Somalias befolkning, og er stort sett konsentrert i de sørlige regionene. Bantuene, den største etniske minoritetsgruppen i Somalia, er etterkommere av slaver som ble hentet inn fra det sørøstlige Afrika av (arabiske og) somaliske handelsmenn. Gitt at denne gruppa tidligere slaver er såvidt omfattende (900 000), er det sannsynlig at en stor gruppe norsk-somalierne er etterkommere etter slaveeiere. Kan aktualiseres ved omgang med politiske krav vedrørende slaveri opp gjennom historien.

Xeer

Klanene er patrilineære og delt inn i underklaner på underklaner, med mange nivåer. Sedvaneretten kalles her xeer. Disse tradisjonene (og klanstrukturen) fungerer i en rolle tilsvarende det offentlige (hos oss) i mange landlige somaliske samfunn. Klansstrukturen og tilhørigheten opphører selvsagt ikke om det opprettes offentlig administrasjon. Disse organene ville derfor kollapse under nepotisme og korrupsjon om de ikke som nå kunstig holdes i live via bistand fra utlandet. Klanstilhørighet er en avgjørende faktor også i denne delen av politikken.

I året 2015 var den samlede utenlandske bistanden på 11,6 milliarder. Siste tiårsperiode var den norske bistanden alene på 4,4 mrd. De ‘institusjonene’ som nå er i virksomhet i landet, har antakelig som hovedoppgave å bidra til at bistandsmidlene ikke stanser, likt Afghanistan-regimet 2004-21. Regimet vil også høyst sannsynlig kollapse igjen på samme vis som Afghanistan-regimet gjorde, og Al-Shabaab eller hva klanene vil støtte/godta, vil igjen overta styre og stell den dagen bistanden stanser og utenlandske styrker trekker seg ut.

Saamale og Sab

De fem Samaale-klanene er tradisjonelt ansett som mer høyverdige klaner. Det henspiller på deres nomadiske livsstil – i motsetning til de bofaste Sab som enten er jordbrukere eller håndverkere. De fem klanene er Hawiye, Dir, Darod, Isaaq og Rahanweyn (sistnevnte er muligens Sab, da mange av dens medlemmer er bofaste). Disse klanene og genealogiene er kollektiv erindring, og er ikke nødvendigvis konsistente.

Både Samaale og Sab er barna til faren Hiil som skal være den felles stamfaren for alle somaliske klaner. I tråd med nær sagt alle muslimske klanslegender, er denne stamfaren en araber, i direkte linje nedad fra Muhammeds onkel. (Genetisk parentes: Dette er en umulighet. Somaliere har ikke et genom som kan være felles med arabere. Videre må felles stamfar befinne seg 2-4000 år tilbake i tid, og kan også derfor umulig være denne onkelen.)

Men klaner er – selv om de antakelig er basert på genetisk programmert altruisme for slektninger (jfr. Hamilton/ Dawkins teori om dette) – ikke basert på biologiske nødvendigheter, men på kulturelt skapte roller. Vi kan jo ikke gjenkjenne fjerne slektninger på noe vis før DNA-testenes tid. Dette er som nevnt kollektiv erindring, ikke verken darwinisme eller kildekritisk historievitenskap).

Det fins en del materiale om klaner i Somalia. Wikipedia har to artikler som med fordel kan benyttes for videre å utforske omfanget av og fordelinga av klaner og subklaner: Demographics of Somalia (https://en.wikipedia.org/wiki/Demographics_of_Somalia) Denne demografiske oversikten inneholder også en del annet, men er ikke oppdatert de seineste årene. Den andre linken er til en liste med mer enn 60 klansnavn, noen er bare genealogier, men mange inneholder klassifisering og historikk: Somali clans. (https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Somali_clans)

Den viktigste ressursen for å få oversikt over somaliske klaner og innsikt i klansmentaliteten er dog Per Brinkemos «Mellan Klan Och Stat – Somalier I Sverige», Timbro 2014. Her noen sitater derfra (tall i enden av sitater referer til sidetall):

• Vare sig man vill förstå konflikter i länder som Libyen, Syrien och Afghanistan eller integrationsprocesser för grupper från klansamhällen som söker svensk asyl, har man mycket att vinna på att sätta sig in i klansamhällets grundläggande principer. Det gäller inte minst det somaliska folket, som mer än de flesta präglas av klantänkandet. Klanen är också en viktig del av hederskulturen, som för oss tycks sakna all form av logik. Utan kunskap är risken stor att hamna i en endimensionell förklaringsmodell — nämligen vår dimension. 26
• I klansamhällen är släktledet garanten för överlevnad. Då framstår svenskarna som okänsliga för sin historia och sina förfäder. Kommer man från ett samhälle där äktenskapet är en ekonomisk och social strategi framstår svenskarna som oansvariga när vi gifter oss på lösa grunder som känslor. 29
• Jag förmodar att få svenskar vet sin farfars farfars namn. Det skulle vara intressant att veta vad han hette, men inte viktigt. Hos folk som har sin trygghet i klanen får barnen däremot tidigt lära sig sitt släktled. Varje somaliskt barn lär sig redan från femårsåldern namnen på männen fem till sju generationer bakåt. Det finns till och med de som kan namnen på varje förfader i rakt nedgående led ända till klanens första anfader, som kan ligga trettio generationer bakåt i tiden. Att känna till släktträdet är nödvändigt för somalier och andra klanbaserade folk. Alla försäkringar och funktioner hos våra myndigheter har uppstått ur ett behov hos befolkningen. Klanen har samma funktion. Den är ett spjärn mot utsatthet, konflikter och fattigdom och äger i praktiken alla det moderna samhällets funktioner, om än organiserade på andra sätt. Klanen fungerar som ett socialförsäkringssystem. När en del av klanen har det svårt är det de mer lyckligt lottades skyldighet att komma till undsättning. Ingen äger något eget, man delar på resurserna och tillgångar flyttas ständigt inom gruppen. Ett tydligt exempel är hur somalier i diasporan, även om de själva har det knapert, skickar pengar varje månad till behövande släktingar i Somalia eller någon annan del av världen. Transaktioner inom och över nationsgränser sker hela tiden. 74
• Geografiska avstånd betyder inget. Är man del av en klan är man oavsett var man befinner sig del av en mycket stor familj. Om ett ensamkommande flyktingbarn kommer till en svensk stad kan man vara säker på att han så fort som möjligt söker upp sin klan. När han ser någon som är somalier presenterar han sig och säger vilken klan han tillhör. Personen kan då berätta var i staden klanen bor. Och när barnet letat upp dem får han den hjälp han behöver. Att avsäga sig sin lojalitet eller sitt klanmedlemskap är en oerhört drastisk handling, som hotar hela systemet. 75
• I klanbaserade samhällen uppgår ( — ) individen ( — ) i ett kollektiv – enligt klanlogiken kan rättigheter och skyldigheter inte vara individuella. I det somaliska klansamhället regleras därför oförrätter kollektivt av brottslingens släktingar, vilket också leder till en omfattande social kontroll. 88
• Somalia fick konstitution och nationella lagar först med republikens grundande 1960. När inbördeskriget bröt ut kapsejsade polisväsendet, domstolar och andra administrativa funktioner. I västerländska medier kom Somalia att beskrivas som ett laglöst land, vilket också var sant enligt vår syn på rättsväsendet, men att staten kollapsade betydde inte att det somaliska samhället föll samman. I stora delar av Somalia – framför allt i centrala och norra delarna – fortsatte lag och ordning att gälla. När staten bröt samman återvände somalierna till den folkligt förankrade sedvanerätt (xeer, uttalas ”härr”) som hade gällt före den somaliska statens bildande. Xeer (gäller) inte i första hand (…) individer utan kollektiv(…) xeer bygger på kompensation snarare än straff. Xeer är varken nedtecknat eller dikterat av någon myndighet, det har skapats, manifesteras och utövas av folket och traderas från en generation till nästa. Det innehåller de flesta funktioner vi finner i ett modernt rättssystem: jurister, juridiska ombud, vittnen och polis; det reglerar äganderätt, samspelet mellan människor, fördelning av resurser, tillgång till vatten och bete och implicerar både skyldigheter och rättigheter. Den avgörande skillnaden mot väst är att inom xeer är rättigheter och skyldigheter inte individuella.
• Om en person från en klan mördats av en person från en annan klan förordar xeer inte fängelsestraff. I stället tvingas mördarens klan att kompensera offrets klan, traditionellt i form av kameler. Att ersätta med kameler lever fortfarande kvar på sina håll, men det har blivit allt vanligare att man slår fast en kompensation som beräknas i form av kameler, som därefter omräknas till pengar. Systemet är till för att undvika blodshämnd, på somaliska aano, som annars riskerar eskalera till en serie hämndaktioner.
• Kompensationen för ett överlagt mord fastställs av klanernas äldste. Mordet på en manlig klanmedlem ersätts vanligen med hundra kameler medan en gift kvinna skänks halva värdet. Dråp på en man kostar omkring sextio kameler och återigen bedöms ett kvinnligt offers värde till hälften. Det vanliga är att ett dussin kameler omedelbart överförs till offrets närmaste familj och två dussin till nästa nivå i den utvidgade familjen. Resten överlämnas inom överenskommen tid från de övriga i den betalande gruppen.
• Om mördarens och offrets klaner kommer överens är brottmålet över, men om mag av någon anledning inte betalas har offrets klan rätt att döda mördaren. Flyr mördaren har offrets klan rätt att hämnas på en manlig släkting med motsvarande status. 92-94
• När brott begås i det somaliska samhället och blodspengar, mag, betalas är jämvikten återställd. Om det av någon anledning inte sker är jämvikten rubbad. Då finns det ett annat sätt att återställa jämvikten, nämligen genom blodshämnd. Hämnden i klanbaserade samhällen är, som rättshistorikern Mark S Weiner skriver ”ett verktyg i den rättsliga verktygslådan”. Det ska stå i proportion till brottet och syftar till att förhindra att konflikter eskalerar och drar ut på tiden. 95
• Blodshämnd i klansamhällen är inte bara en rättighet, utan också en plikt. Om en släkt vanhedras av en annan släkt och inte kompenseras måste balansen återställas för att hedern ska återupprättas. Allt annat är att visa svaghet och göra sig sårbar för fortsatta kränkningar. Eftersom släkter är kollektivt ansvariga för brott som begås behöver det inte vara gärningsmannen som drabbas av hämnden. Om denne flyr kan hämnden lika gärna utkrävas av hans bror, kusin eller farbror. 96
• Ur ett strikt klanperspektiv begår en flicka som vägrar ett arrangerat äktenskap ett brott som kan jämställas med landsförräderi. Om en kvinna har sex före eller utanför äktenskapet och därmed riskerar att få barn som inte ingår i klanens släktled har hon – återigen ur ett strikt klanperspektiv – visat att hon är en säkerhetsrisk. Skulle hon bli med barn kan det inte föras in i släktledet och då krackelerar det skyddsnät som utvecklats för klanens säkerhet och skydd. Kvinnan är bäraren av framtida klanmedlemmar och måste till varje pris undvika att använda sin attraktion och sexualitet på ett sätt som hotar klanens existens. Om kvinnor hade fått välja make efter eget huvud skulle egendomar splittras, successionsordningen haverera och den kulturella, etniska och religiösa identiteten rubbas. 107
• För det andra är klanen påtagligt närvarande också i exil. Den behövs inte längre för den fysiska överlevnaden, men banden till klanmedlemmar upplöses inte bara för att man byter land. Tekniska landvinningar har fått världen att krympa. När somalierna anlände till Sverige i slutet av 1980-talet hade TV-parabolerna börjat sättas upp. I dag kan man stå i daglig kontakt med släktingar via telefonsamtal, mejl, textmeddelanden och Skype. Att överföra pengar går lätt. Billiga flygresor gör att man ibland till och med kan träffa sin familj från ursprungslandet. Det är en märklig paradox att modern teknik konserverar traditionella strukturer. 111
• Så gott som varje somalier i exil skickar varje månad pengar till släktingar i hemlandet, oavsett om man själv har arbete eller lever på försörjningsstöd. När bröllop äger rum samlas det in pengar; när begravningar äger rum samlas det in pengar; när blodspengar ska betalas samlas det in pengar. Solidariteten är närmast absolut och skapar ett tryck att leva inte för sig själv utan för sina släktingar. 114

Så langt Brinkemo. Med kjennskap til dette, er det greit å minne om at nokså nylig ble det innbetalt en verdi tilsvarende 100 kameler for en norsk-somalier som satt fengslet i Hargeisa, dømt for drap. Vi forstår også at beløpet som på kort tid ble samlet inn, kom fra andre klansmedlemmer, spredt rundt om i verden. Jeg antar at denne saken burde overbevise tvilere om at det somaliske klanssystemet in toto – i sin helhet – er på plass også i Norge.

Kart som viser noenlunde grensene for hovedklanene.

Oppdatering 1. juli 2022. For noen dager siden traff jeg to karer på Trento treningssenteret. De så ut som de kom fra et land i nærheten av Kina. Burma, også kalt Myanmar, viste det seg. Jeg visste at landet har opplevd mye krig, at de har / har hatt en kvinnelig leder Ang-San-Ky (omtrent), at hun fikk Nobels fredspris og at det var kontroversielt fordi hun satte igang etnisk rensning bare måneder etterpå, og at hun innimellom sitter fengslet fordi andre grupper tar makten. Wikipedia: Aung San Suu Kyi 1945 a Burmese politician, diplomat, author, and a 1991 Nobel Peace Prize laureate. De to så ganske forskjellige ut. De var fra to forskjellige etniske grupper. I Burma er det over 100 forskjellige etniske grupper. Hver gruppe har sitt eget språk og språkene er ofte så ulike at to grupper ikke forstår hverandre. I tillegg er det et nasjonalt språk som alle snakker. Han ene heter omtrent Schin og var fra Chin klanen (tror jeg). Han snakket 5 språk – norsk, engelsk og 3 burmesiske språk blant annet Haka. Han andre heter Ado.